Funderingar igen...

Om jag skriver eller säger Grattis till någon av nån anledning...så vet väl alla som känner mig att då menar jag Grattis å inget annat...eller hur? Om jag inte skulle mena d så skulle jag inte säga d...så e d bara...!!!Förvånandsvärt att nån som känt mig i stort sett hela livet inte vet d utan tar d som nåt helt annat...att d finns en baktanke me d hela eller att jag gör d för att jävlas på någe vis...eller e avundsjuk på någe vis...jag tycker att man har sin fulla rätt att glädjas med sin omgivning utan att behöva ta en massa skit för d...men så funkar inte den här världen alltid...nejnej...Skriver ner mina tankar ytterligare en gång...om någon sen vill påstå att jag skriver om honom/henne...så kan jag meddela att d e kanske dax å ransaka sig själv lite...för stämmer d så...då kanske d behövs...När jantelagen slår till och jaget tar överhand om en så funkar inte hjärnan alltid som den kanske borde göra...jag e dålig...jag gör alltid fel...alla e emot mig...ingen tycker om mig...ingen umgås med mig...ingen hjälper mig...jag e ensammast i världen!!! D E MIG D E SYND OM!!!...Tankar som gnager inom en hela tiden...man beter sig som en idiot både emot sig själv och andra...man ser inte nån enda ljuspunkt...allt e nattsvart...man förvränger allt som andra säjer...vänder d emot sig å tror att alla e emot en...hela ens jävla värld e ett enda stort helvete...jagjagjagjagjagjag... Hur jävla egotrippad får man egentligen vara??? Hur jävla mycke får man förpesta livet för sin omgivning??? Jag har varit där så jag vet... ett tips!!...sätt dig ner...ransaka dig själv...allt handlar INTE om dig...världen e större än så!!! Jag lyckades att ta mig därifrån...d tror å hoppas jag att alla kan... Nu till alla som inte e drabbad av JAGET...önskar er lycka till me era hästar å GRATTIS om d gått bra för er...D E NI VÄRDA!!!
Lev väl.....