Idag har vi varit och genomlidit bland d värsta jag någonsin upplevt ifråga om begravningar...Några vänners son har avlidit till följd av diabeteskoma endast 20 år gammal...Livet är orättvist så d förslår...många gamla, sjuka ligger å vill bara gå över till andra sidan medans en kille i sina bästa år med höga ambitioner att utbilda sig vidare efter att ha jobbat ett tag i Norge där han nu var anställd...har enligt nån anledning tyckts har levt klart på denna jord...hans tid var över...blott20 ÅR...kan väl ändå INTE va möjligt...Fruktansvärt...rent ut sagt förjävligt...
Att komma till kyrkan och mötas av mestadelen ungdomar i 20 - års åldern e nåt som inte ska behöva hända...ungdomar ska inte heller behöva sitta i kyrkan för att ta avsked av en vän...Att möta era blickar fyllda av sorg...förtvivlan...ångest...och hopplöshet...är nog d tyngsta jag gjort på ett tag...jag lider så oerhört mycke me er och vet att jag aldrig kan känna dom känslor som ni måste ha inom er just i denna stund...Att ni oxå ska behöva försvara honom gentemot elaka rykten måste också va mer än man ska behöva en sån här gång...Ni ska iallafall veta att vi tänker på er och lider me er i sorgen...Vi tänder ett ljus... R.I.P Daniel...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar